Min morfar hade 16 syskon – entreprenörskap

Ingen av dom var särskilt akademiskt skolade eller entreprenöriella. Med det sagt vill jag berätta att det mesta jag lärt mig har jag gjort på egen hand. En del menar att det behövs både förutsättningar och utbildningar för att åstadkomma något.  Jag menar att det som behövs är ett eget inre driv när du vill leda företag och nå ditt entreprenörskap.

Min ide om glasögonsnöre.se kom till under min tid på ett optikföretag som hade sin bas inom e-commerce med några flaggskeppsbutiker. Jag arbetade till en början i ett par av dom och såg snabbt ett behov på marknaden med många kunder som efterfrågade accessoarer för glasögon och solglasögon.

Som en entreprenör gör, tänker jag ofta i banor som – vad gör människor idag och hur skulle det kunna förbättras imorgon. Inte för att något behöver vara dåligt utan för att förenkla och i vissa fall försköna. Det faller sig naturligt för mig att se möjligheter där andra inte gör det. Jag är rätt säker på att det hänger ihop med min bakgrund. Att vara tvungen till att lita på mina egna förmågor innan jag ens vet om att jag har dom.

När jag var liten fick jag bli vuxen snabbt, mamma min, blev kroniskt sjuk när jag var ungefär 7 månader och pappa min, var ung och omotiverad till att ta föräldraansvar på ett lämpligt sätt. Jag vet att min min mamma gjorde sitt allra bästa men sjukdomen stod i vägen för att hon skulle kunna leva ett vanligt liv. Det var långt ifrån den trygga kärleksfulla och villkorslösa föräldrar famnen hon kunde ge. Sanningen är att jag växt upp utan någon vuxen vid min sida, någon som älskar mig och värnar om mitt bästa och finns där oavkortat. Jag fick lov att klara mig själv.

Förstå mig rätt nu, min bakgrund har varit avgörande för att få insikten och vetskapen att hitta styrkan inom mig. Det är också drivkraften bakom mitt entreprenörskap. Inspiration till mitt skapande hämtar jag däremot utifrån.

Entreprenörskap för mig handlar om att våga ta chanser och göra fel. Det tog mig lång tid att tillåtas göra fel. Ofta hängde min ekonomi helt och hållet på en skör tråd. Och det var oerhört stressande att inte veta var eller när nästa måltid skulle mätta magen. Jag var inte mer än 16- år när jag hyrde min första lägenhet. Eftersom skolbidraget inte räckte till att betala hyra och mat bad jag om att få jobba på den praktikplats jag ordnat åt mig själv under 9:e klass praktiken. Det var på ett motell, jag gjorde allt från att städa rum till att servera luncher och middagar. Det vart tillräckligt med lön för att betala hyran och magen mättade jag med ett mål om dagen på jobbet.

Jag tyckte väldigt tidigt i livet att det är viktigt med att bidra till samhället. Jag fattade att det där med att det finns rättigheter, skyldigheter och att allt i ett samhälle hänger ihop, handlar om att hitta sin plats, sin roll men framförallt att en kan myyyycket mer än vad som först kan ses. Det är utmaningarna i livet som också gjort mig klokare.

När man växer upp utan vuxna som lär en hur omvärlden fungerar och att den kan vara rätt så tuff, måste man bli bra på att observera, jag har träffat så många olika typer av människor, sett så många olika familjekonstellationer och vänskapsrelationer som bidragit till att det är så lätt för mig att se möjligheter även i dom svåraste situationerna. Förstå behov och hitta lösningar som kan hjälpa människor till ett bättre liv, ett finare liv.

Eftersom jag rest mycket för att upptäcka nya platser och träffa nya människor som har olika livsperspektiv och levnadsförhållanden har jag slagits av hur många outtalade färdigheter många har, att ha mat på bordet och någonstans att sova är ett universellt behov vi människor har gemensamt.

Hur en löst det, ser olika ut och vissa behöver tänka mer på att fixa detta än andra. Och det är just det jag återkommande ser hos mig själv med entreprenörskapet. Lägga fokus och tankekraft på att se lösningar och möjligheter till olika behov eller problem. Naturligtvis räcker det inte där, därefter väntar det ihärdiga arbetet med ett jävlar anamma om en ska komma någonstans.

Jag har ingenting emot utbildning utan det är ett bra verktyg när du ser det som ett verktyg. När utbildning bidrar till ökad kunskap där du använder dig själv som verktyg, reser sig håret och ögonen fylls av lyckotårar på mig. Inspirerande ”lärare” finns överallt och ibland på oanade platser runt om i världen.

I dagarna har det gått 10 år sedan jag startade mitt första företag, en fotvårdssalong på Södermalm i Sthlm. Och med blicken i backspegeln ser jag vilken innehållsrik resa jag gjort och känner en sån tacksamhet gentemot mig själv som vågade tro på min idé och att jag hade förmåga att utvecklas.

Jag har nu tagit skapat min tredje glasögon accessoar kollektion och den är jag mest stolt över. För att designen bakom accessoarerna innehåller inte bara det jag personligen tycker är snyggt utan jag har jag också använt mina kunder, kära existerande och blivande kunder som inspiration. Materialen är noggrant utvalda och lika så färgvalen. Ta tex. pärlorna som redan finns sen innan, de har nu krymt i storlek då 5 mm pärlor i ett glasögonsnöre på 70 cm helt enkelt blev för tungt att bära en hel dag. Längre fram finns planer på att förena fler funktioner med glasögon accessoaren men fram tills dess, hoppas jag att du blivit inspirerad och att du tycker om kollektionen!

Har du frågor, kärleksbombningar, eller feedback skriv tillbaka !!!

Kram Anette